Ett stort och minnesvärt kalas hade vi för mig lördan före min stora dag. Alla i hela släkten kom och gav mig högvis med paket. Tack snälla alla!!
Mamma gjorde en tårta. Om jag på kortet ser besviken ut för att den är så ful, så ska jag till hennes försvar säga att den var smaskens!
Dessutom fick jag äta nästan helt själv. Hoppas jag får göra det fler gånger, för det var kul.
Det var tjo och tjim och högt i tak tack vare alla oss ungar. Här hade Åsa-kusinerna redan hunnit åka. Ni kan ju tänka er...
Fast de vuxna hävdar att det mest minnesvärda med mitt ettårskalas var att typ halva släkten insjuknade i vinterkräksjukan sisådär ett dygn senare. 
Så det blev ett litet milt firande på själva min födelsedag. En del var ju lite matta efter kräksjukeriet. Här får jag iallafall paket av mamman och pappan och Villen. En docka var det i! Jag tror jag ska ta och fylla år igen, för det var kul. Hurra för mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar