I ungefär en och en halv vecka har jag krupit nu. Första dagen började jag lite försiktigt, ville ju inte chocka mamma för mycket. Jag gick framåt med armarna och lät benen kasa efter, ett par meter när mamma lockade med fjärrkontrollen. Redan dan därpå rörde jag lite mer på benen och lagom till att pappa kom hem från Paris hade jag helt den rätta moven. Den här veckan känns kryperiet liksom som old news, men mamma tittar fortfarande på mig med sin stoltaste blick när jag kommer krypandes. Nu kan jag krypa runt i hela lägenheten över trösklar och allt. Det roligaste är att krypa in i Villes rum. Där finns mycket kul att käka på.
Nu har jag börjat öva mig vidare på att gå upp på knä och målet är att lära mig ställa mig mot grejer så snart som möjligt. Knäståendet behärskar jag nästan redan. Jag har även blivit grymt bra på att variera ställning från sittande till krypande tillbaka till sittande. Jag liksom kör ut benen i en splits som den viga, smidiga gymnast jag är och saken är biff. Visst är jag enastående?!
Nu har jag börjat öva mig vidare på att gå upp på knä och målet är att lära mig ställa mig mot grejer så snart som möjligt. Knäståendet behärskar jag nästan redan. Jag har även blivit grymt bra på att variera ställning från sittande till krypande tillbaka till sittande. Jag liksom kör ut benen i en splits som den viga, smidiga gymnast jag är och saken är biff. Visst är jag enastående?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar