Vårt tält måste ju ut och luftas varje år, och i år blev det alltså på campingen vid Astrid Lindgrens värld. Det gick bra att tälta med barnen, även om det hade varit skönt med lite luft i schemat så att vi hade haft tid att bara vara lite mer. Först natten på ett nytt ställe är ju alltid svår så därför var vi väldigt trötta första dagen i parken. Andra natten sussade barnen fint som små änglar.
Ville hade svårt att inte springa iväg till campingens lekpark hela tiden. Man kan ju förstå lyckan i att stick till rutschkanan det första man gör när man vaknat.Om pappan ser lidande ut är det på grund av myggbetten. Pappan och mamman blev fullständigt UPPÄTNA av de blodtörstande fäna, myggbetten gick bokstavligen inte att räkna. Vi kliade oss blåa på fötter och underben i ett par dar. Enda trösten var att myggen inte var förtjusta i barnblod och skonade de små.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar