Min bägare flödar över

Jag känner mig så otroligt priviligerad och välsignad. Jag njuter och njuter av våra underbara barn, av vårt hus, av vår trädgård och alla möjligheter den bär med sig så här års, av ljuset, och solen och naturen som är som allra vackrast just nu, och av att vi har det så bra och att jag får finnas till mitt i allt detta och vara navet i vår familj.

Den del av vår häck som är övervuxen har plötsligt gått i blom. Spireans grenar dignar av blommor så fullkomligt att de böjer sig nästan lodrätt av tyngden. Jag tror inte jag sett en så tjock blomsterprakt på en spirea någonsin - och då har jag ändå spanat in spireor sen jag gick i mellanstadiet tillsammans med Doris... Och då slog mig tanken - eller om det kanske var en Andens ingivelse, att precis just så känner jag mig just nu: Överhopad med välsignelser.

Jag böjer mig i tacksamhet.