August fattar inte alls det här med att käka mat som inte kommer ur mammans bröst. Mammans bröst är bäst. Så fantastiskt gott och så mysigt. Sisådär varannan timme, dygnet runt i hela sitt halvåriga liv har han ammat, och han ser ingen anledning att ändra på det. Stoppar man in gröt eller puré så studsar han tillbaka och grimaserar stort äckel och sedan dreglar han ut alltihop. Jag tror inte att en enda liten gnutta åker ner i magen. Och så här har vi hållit på i drygt 2 månader nu. Så, alla tips på vad vi ska hitta på för att få pengen (och purén) att ramla ner mottages tacksamt!
Nästa son befaras ha nån sorts magmask, SOM HAN ÄTER!! Det har blivit värsta grejen på kvällen, för han kan oftast inte somna nuförtiden för han är för hungrig. Vi blir arga på honom och tror att det är töj, men det verkar inte bättre än att ungen faktiskt är hungrig. Oftast äter vi middag precis före läggdags, och Ville kan knö ner häpnadsväckande mängder. Men sen vill han ändå ha "frukost". Får han det så kan han äta väldigt många skålar fil och Start. Det kan farmor intyga, för hon hällde nog upp ca 10 tallrikar när hon barnvaktade häromkvällen. Igår när han kom nertassande efter läggning åt han ivrigt ytterligare två tallrikar klyftpotatis... Vad ska man göra med hungriga pojkar va? Hur kommer detta bli när han är 15?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar