Det finns många saker som får mig att känna så och idag har jag fått uppleva några av dem: Att fara på en enkel skogsutflykt med mina älskade, till ett ställe jag inte varit på sedan barnsben. Att färdas med mina älskade genom sommar-Sverige, i sol och enkelhet. Att fynda en älskad gammal bilderbok i nyutgåva, med CD till.
Borrås skåra är en "fantastisk gång som går rakt genom det stora berget. Skåran, som är tio meter djup och en till två meter bred, har troligtvis bildats av strömmande vatten från inlandsisen. På toppen av berget har man en fin utsikt över Väröbygden och dess kustlandskap." Skåran avslutas med att det hänger ett stort klippblock nån meter över marken mellan klippväggarna. Man måste huka sig frö att ta sig under. Väldigt spännande! Skogen man går genom är lagom trolsk och promenaden lagom lång och äventyrlig även för August och Tuva. Vi for alltså dit med en av de där systrarna som eventuellt ammades på platsen för 27-30 år sedan och hennes familj. Det var mycket kusinkul på vägen.
En festlig sak var att jag, som råkade hamna sist när vi gick genom "ravinen", hittade ett litet, coolt, skålformat hål i bergsväggen och i detta hål låg det pengar!! Jag förstod att det var några rika troll som lagt ifrån sig lite växel och fördelade trollpengarna mellan Ville, Saga och Moa. De blev lika förtjusta som jag. När vi kom upp på berget picknickade vi och barnen fångade insekter i en medhavd glasburk. De hade hur roligt som helst och jag njöt i fulla drag av enkelheten i vår utflykt. Allt var gratis och bara en halvtimmes biltur hemifrån.
Istället för att åka hem efteråt så for vi helt spontant till Ullared. Då hade den tveksamma sommaren bestämt sig för lite mer somrigt väder och solen bröt mer och mer genom molnen och silade genom högsommargrönskan omkring oss. Jag riktigt fascinerades av att vissa fält såg nästan lika gula ut som rapsfält, fastän de inte var det. Så vackert! Och till skillnad från hur det är i vanliga fall när vi reser en bit hade barnen inga pysselväskor packade utan de roades med enkla saker som kossor, hästar och traktorer som vi passerade och allsång av barnsånger till CD:n. Jag tror det är jämt strå mellan favoriterna Ronjas "Däää-rum, dää-rum..." och Rasmus "Se på luffarn som går där på vägen". Eller, kanske Rasmus väger över ändå. Det är nåt alldeles särskilt befriande med att sjunga "Jag vill va friiiiiiii, som en fågel, friii, som en fågel!"
Det var ju lite galet att dra till Gekås bara sådär, men det gick jättebra för otroligt nog var det inte alls en massa folk faktiskt. Vi hann igenom i princip alla avdelningar utom kläderna och barnen hann bli totalt fnisstoksgalna innan vi var klara. Mina bästa fynd var som sagt tre stycken bilderböcker i lite mindre format än originalet och med sagan inläst på CD baktill.
När vi for hem genom mitt sommar-Sverige i kvällningen fick jag lugn på barnen med att spela upp de tre böckerna i tur och ordning. "Mirabell" var en självklar favorit när jag var liten och sedan jag hittade den i bokhandlen för ett par år sedan med nya, helt ljuvliga illustrationer av Pija Lindenbaum har den varit en favorit även för Saga. Och nu har vi den alltså en gång till, med Helen Sjöholm som uppläsare! Näst Astrid själv kan jag inte tänka mig någon bättre uppläserska än just hon. Det enda jag ångrar är (som vanligt) att jag inte köpte fler böcker. Avsikten med "Visst kan Lotta cykla" var att ge den till grannflickan i fölsedagspresent, men jag kan omöjligt skiljas från den. Och det fanns andra böcker som jag gott kunde unnat oss också. Särskilt som de kostade otroliga 39.90. Och räckte precis hela vägen hem till Gula huset.
Vilken lycka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar