Du lilla solsken som tittar ut

In tittar då inget solsken denna trista regnvintermånad, så då är det ju tur att Ville åtminstone ibland är ett litet solsken inomhus. På Trädet, som här på bilden, är han nästan alltid glad och leker så bra att mamman knappt ser röken av honom. Här har han beordarat mamman att bygga in honom i en bur. Så kul är det!

(Lucky for us, there is sometimes sunshine indoors. Outdoors, everything is grey this very boring, rainy winter month. But at Trädet ("The Tree"), Ville is almost always happy and playing. Here he is happy inside the cage that the Mommy built on his orders.)

"Vi har för lite duplo!"

Det är söndageftermiddag. Mamman och pappan är trötta - för trötta för att orka nåt alls, och barnen är trötta, men det är fortfarande trekvart kvar innan läggning kan bli aktuellt. Mamman och pappan lägger sig på soffan, mamman inombords protesterande mot att behöva göra NÅT mer denna dag, mer än möjglitvis att sura för hon är så trött. Hon struntar faktiskt i sin familj nu. Vibbarna i luften signalerar att pappan känner sammalunda. Så, hur gör man då? Fortfarande trekvart till läggning. Barnen är också märkbart gnälliga.

Då plötsligt släpar någon intelligent person, minns inte vem, fram den älskade duplolådan. Sonen kräver hjälp att bygga en pistol (vilket ju verkligen känns som en fin sabbatsaktivitet). Mamman tröttsurar. Pappan bygger motvilligt.

Men säg den gång då pappan inte har fått mersmak då han får fingra på denna älskade leksak. Plötsligt känner han ett starkt behov av ett par legoglasögon. Pappan bygger. Pistol-sonen fascineras. Dottern rasslar förnöjt. Mamman börjar le. Och långsamt vänds stämningen.

Innan den där trekvarten har gått har glasögonen hunnit bli värsta hjälmen med visir och djungel uppepå. Varenda duplobit är använd. Alla skrattar och myser. Nånstans här fäller pappan kommentaren att "vi har för lite duplo!" Kanske inte, tycker mamman, det är inte varje dag som vi bygger såna här rejäla doningar. Men tack och lov att vi gjorde det ikväll, för surstunden vändes till totalt familjemys. Hurra!

Bus-Bagan

Saga-Bagan börjar komma igång rätt friskt nu på busfronten. Och det kommer mera, det vågar vi lova.

"Lasagneplattor, det är väl ungefär som smörgåsrån, eller?"

"Jag kan åxå sitta på pottan och torka mig själv..."

"Bara ett åk på kanan innan vi går hem, annars tänker jag slänga mig på golvet och SURA!!"

"Å här är mina strumpbyxor, det ser bra ut på släktfotot va?"

"Var det så här man skulle prova Villes nya kalsonger?"

Kul med kompisar

Spindelmannen är hett nu, såklart.

Ville och Stella, alias, katt och drake. (Suveräna utklädningsgrejer från Ikea). Stella brukar inte gilla att klä ut sig, men här slog hon på stort.

Klippa gräset i januari, är det normalt eller?

Vi njuter det sista vi kan av att ha Maja och co: i samma hus. Till helgen drar deras flytt. Vi kommer sakna er! Tur att ni bara bor ett par minuter/hus bort...

"Vi är spindelmannarna" Och då gäller det att se upp för utflygande nät, det kan mamman lova.

Förra årets slut

Det har varit många konserter hemma hos oss efter jul. Barnen fick bl.a. varsitt piano i julklapp, och det spelas MYCKET flitigt på dessa. Det är pling-plong högt och lågt och Jinglebells tills vi nästan drivs till vanisnne. Mammans hopp är att det ska uppmuntra barnens musikalitet och intresse för musik.

Mammans syskon har redan bloggat denna storfamiljsträff i mellandgarna, men ingen hade ett sånt här tjusigt kort. Kolla en sån massa snygga tjejer va!

Gott nytt år! Vi firade i Åsa. Det var en riktig kanonnyårsafton!

Kolla, ett kort på mamman och pappan, där vi båda ser rätt söta ut!

(The kids got pianos for Christmas and we have enjoyed many concerts since then. Hopefully, it will increase their musicality - that is what the Mommy has to say to herself to stand all the Jinglebells tunes.
Happy new year. A little late, but still...)

Annandagskalas

På annandagen var det dags att kalasa igen. Alla i pappans familj kom hem till oss. Det var premiär för julfirande hos oss - vår tidigare lägenhet har ju alltid varit för trång. Det var avslappnande prat, lek och sen långbord, slottstek och yorkshirepuddings. Vi hade jättetrevligt!

Sen blev det julklappar igen. Ville blev väldigt glad för sitt tåg som kan köra själv på tågbanan. Här ser vi för övrigt tre av fyra bröder i profil. Intressant.

William och Lovis gör armhävningar på en arm på de nya handtagen. Lite kroppsövningar är ju ett traditionellt inslag på våra storfamiljsträffar.

(On Boxing Day the Daddy's family came to us for Christmas celebrations. We have never been able to fit everybody into our old house, so this was the first time we had Christmas at our place. We had a great time!)

Juldagspäs

Julafton: Tomten kom!

Och sen plötsligt, efter att morfar läst julevangeliet, så kom tomten. Det var Smålandstomten, han med den goa dialekten och sånt där trassel som bilmekaniker ofta har, till skägg. Moa verkade uppskatta honom. Lucas fick bli hjälpreda.

Villen bara bligade... en lång stund.

Oj,vilken paketöppning som gick igång sen!

Julafton: I väntan på Tomten

Julafton tillbringades hos morfar och mormor tillsammans med fyra av mammans syskonfamiljer. Det var fullt ös som sig bör och väldigt roligt. Väntan på tomten fördrevs rätt bra ihop med alla kusiner.

Precis innan tomten skulle komma tog mamman följande fotoserie på Vilhelm. Visst är den fullständigt ljuvlig?!

(Waiting for Santa to arrive - the Mommy thinks she caught the moments of very excited waiting, just before Santa arrives, in this photo series of Vilhelm.)

Julstök

Mjöl rätt ur påsen - det är gott det, tydligen!

Fast godare är ju förstås det traditionsenliga nypandet i julskinkan när den är ny ur ugnen. Det var härligt att se Ville, han kunde inte sluta proppa i sig skinka.

Bagisen tyckte åxå att julskinka var smaskens.

(Preparing for Christmas: Ville eating flour right from the bag. Yum! But Christmas ham straight from the oven is even better. The kids could not get enough stuffed into their little mouths. )

Bus-Fina

Det går undan med en sån här läraktig ettåring. En av kvällarna precis före jul kom Saga på att det var väldigt kul att klättra upp på Villes trip-trap-stol. Där kunde man sitta och hälla vatten på sig själv och ha världens party när mamma och pappa inget märkte.

Ett par minuter efter bilden ovan hittade mamman och pappan Saga uppe på bordet, i färd med att köra en hand i varje glas och hälla lite mer vatten på sig. Paaarty-party!

Trip-trappen har sen dess blivit ett favorittillhåll och nu har mamman och pappan lärt sig att duka av efter alla måltider. Oftast, i allafall.

Villes födelsedag

Den 18 december blev det så dags för Vilhelm att fylla 3 år. Hurra! Det var en riddarborg och riddare i paketen från mamma och pappa på morgonen. Pappa hade påbörjat sin julsemester och var hemma och myste - å vad roligt!

Vid lunch kom morfar och mormor med ännu fler paket. Det var Blixten-pussel och en verktygslåda. Ville har "verktygat," som han kallar det själv, väldigt mycket sen dess.

Efter spagettin och köttfärssåsen åkte vi alla till Liseberg, där det är så otroligt julfint så här års. Det blev nästan för mycket roligt på en och samma gång för den lille 3-åringen, som höll på att flippa ur där efter ett litet tag. Men då fick han en klubba, som ju är bland det bästa som finns, och så blev det roligt igen.

Särskilt spännande var det att hälsa på Tomten. Ville fick skriva sin önskelista och gå fram och ge den till Tomten som läste den noga och önskade Ville grattis på födelsedagen.(18 December was Ville's birthday, finally. More presents from the Mommy and the Daddy was a castle with knights. At lunch time grandma and grandpa came with gifts and stayed for lunch. Then we went to Liseberg, our great amusement park which is full of beautiful lights and everything Christmassy you need, including Santa.)