Tack för Liahona!

Mamman och Ville skulle äta lunch idag. Ville grinade och ville inte äta, men så sa mamman att vi kan läsa den nya Liahonan, och då blev det genast intressant. Däri fanns en tecknad bild på en pojke som har klätt ut sig till Jareds broder. Ville fascineras nåt enormt av denna bild och mamman får berätta berättelsen flera gånger. Vi bestämmer att vi ska ta den på hemafton på kvällen.

Väl dags för hemafton, så vill Ville hålla inledningsbön själv. Det är en av hans allra första egna böner. Så här låter den:
”Käre himmelske Fader, tack att vi kan ha hemafton, tack för Liahona-tidningen, tack för … annat… att Jareds broder, han byggde båtar och det var mörkt, tack för stenarna, att Jesus kunde peta på dem. I Jesu Kristi – AMEN!!”
Sen var det dags för lektionen och även här var det premiär: Ville håller den. Han slår upp bilden i Liahonan och berättar hela berättelsen om Jareds broder om igen. Därefter klär alla ut sig, så som vi så ofta gör på våra hemaftnar. På med rutiga diskhanddukar på huvudet. Ville är Jareds broder, Saga är Jared. Hon tycker hon är görsnygg i mammans rutiga långscarf. Pappan drar en vit filt över huvudet och hämtar stenar och ficklampa. Jared med bror får jobba länge med att få ut stenarna ur berget. Sen håller de bön och Jesus kommer med finger + ficklampa och petar. Jareds broder är helt stilla och stum - visserligen görtrött, men ändå. Det känns som att han förstår. Jesus hör Jareds broders bön och hjälper honom.

Mamman blir helt rörd. Ville har så länge varit väldigt ointresserad av att hålla bön, men nånting har lossnat nu. Det verkar som att han förstår att bön har ett syfte, att Gud lyssnar och hjälper oss med det vi ber om.

(Family home evening about the brother of Jared. Ville says one of his first own prayers, thanking for the Liahona magazine (which had a picture of a boy dressed up as the brother of Jared, and which made a great impression on him) and the story of the brother of Jared. Then he says the lesson and then we act it out.)