måndag 22 augusti 2011

Ville Blåtira

Det sägs att sexåringar har lite svårt att hålla koll på sina armar och ben, som vuxit sig lite för långa lite för snabbt för att man ska kunna hinna med. Ville har definitivt vuxit väldigt mycket på längden de senaste månaderna (jeans som var lite långa i våras är nu på gränsen till för korta) och som ytterligare bevis på sexårsfasen har han varit väldigt duktiga på slå sig hit och dit. I sommar har han hunnit med inte mindre än två rejäla blåtiror, en på varje öga, med ett par veckors mellanrum.
Den första fick när han kastade med en stor träpinne hemma kusinerna Mårdbys lekplats ett par dar före midsommar. Upp i luften seglade pinnen, trots att mamman varnat och sagt sluta, och landade ungefär en halv millimeter från ögat. Vi är tacksamma för att det gick bra.


Andra blåtiran fick Ville när vi var i Oslo. Där har de stora papperskorgar i järn, vars mynning går ut som en tratt. En sån passade Ville på att promenera in i med full kraft medan han tittade åt ett annat håll. Stackarn, vad ont det gjorde! Så här såg han ut morgonen därpå (på hotellfrukosten):


En vecka senare var det bara blåmärket kvar, och det satt i rätt länge.

Posted by Picasa

Ett härligt besök hos morfar Kurt och Mirachel

En solig och varm dag under semestern tog vi oss en tur till Askim. Vi fick njuta av fika och hammock hos morfar Kurt och Rachel.

Nyss 90 år fyllda och still going strong på alla sätt och vis. Min morfar är fantastisk! Själv säger han att han är 80 +. Kanske. Rachel berättade att hon läst nån dödsannons om nån som var född 1921 (precis som morfar) för honom och då hade han svarat med sin underbara glimt i ögat: "Åh, stackare, att gå bort så ung!"

Morfar älskar att prata och busa med alla små barnbarnsbarn - och August gillade verkligen pratstunden och uppmärksamheten.

Kvällssol. Familj. Kärlek. Ljuvt!
När Saga och jag tittade på dessa foton idag så säger Saga:
- Där är vi hos morfar Kurt och Mirakel.
- Vad sa du att hon hette, frågar jag.
- Mirakel.
- Va? (jag var tvungen att tvinga ungen att säga det tre gånger för att försäkra mig om att jag hörde rätt. Och jo då, den fantastiska ungen svarar igen:
- MIRAKEL! (eller Mijakel då, eftersom hon inte kan säga R).

Jag är så glad för morfar Kurt och hans Mirachel. Puss och kram på er!!
Posted by Picasa

lördag 23 april 2011

In March...

...one boring day we had a splendid surpirse: A big box from America in the mail! It was our second cousins Annebel, Shelby and Milo who had decided to send us some of their favourite things. We were so excited and felt so very loved!
There were five sets of everything in the box -one each for Katrin's siblings' families. Wow! We felt like Santa being able to deliver all these nice things to everyone.

Milo sent August his favourite toy: stacking cups.
Ausgust agrees that they are great fun.
Theree were lots of special cookies. We chose the peanutbutter ones. Yum!

August loved the sound of Macaroni and cheese!
There were five gorgeous "Flirty aprons" for the mommies. We each found our favourite one quickly. This picture is from Easter when some of us cooked together.

Thank you so much for everything, dear Mathews family. We love you!
Posted by Picasa

I februari

Lovis 7-års-rockkalas togs på största allvar:


Ville harvade på i sitt pendlande mellan ljus och mörker.
Mamman harvade på i sitt renoverande.

Mellan februarisjukdomarna muntrade vi upp oss med tulpaner och semlebullbak.

August fick gå loss på sitt livs första semla.

Vad gör man en långtråkig februaritorsdag när alla man känner är sjuka? Bygger en fantastisk koja, såklart!

Mamman sålde av lite grejer på Blocket och Saga passade på att prova mjukliften hon hade som liten skrutta i dubbelvagnen.

Posted by Picasa

I januari...

... hade vi så här mycket snö! Då hade det ändå töat bort en del och sen snöat på igen.
Vi hade en elefantträff med 5 mammor, 6 förskolebarn, och 5 bebisar (varav tekniskt sett 3 hade fyllt ett år, men vi kallar dem bebisar ändå). Det var första gången vi träffade kompisen lille E Elefant. Jippi!

Älskar detta foto! August vägrade inse att att gå själv var en bra idé, men ville mer än gärna gå med stöd från oss andra.

August fick sitt livs första hårklippning. I lilla handfatet, ja, varför inte liksom?

Ville körde på med sex-års-krisen allt vad han förmådde. Vi kände oss alla rätt så hängiga över detta.

Saga skrev några storståtliga uppsater - helt själv!!!

Här står det: "Jag älskar Barbie" samt "Jag älskar att leka med dockhus". *mkt stolt mamma*

Mamman beslöt sig för att göra något åt detta och överraskade pappan med en påbörjad renovering vid hemkomsten från Norge den veckan.

Saga leker och på och är sitt vanliga, gosiga jag.

Posted by Picasa

Släpp fångarne loss...

DET ÄR VÅÅÅÅR!
Posted by Picasa

Vi älskar kalops

Posted by Picasa