Sverige fosterland!

6 juni hissade vi flaggan för vårt kära fosterland.

We're taking good care of her, promise!

Coloring some flags...
A very rainy Sweden, but happy kids!

We're sooo happy to have Annebel here!

Min bägare flödar över

Jag känner mig så otroligt priviligerad och välsignad. Jag njuter och njuter av våra underbara barn, av vårt hus, av vår trädgård och alla möjligheter den bär med sig så här års, av ljuset, och solen och naturen som är som allra vackrast just nu, och av att vi har det så bra och att jag får finnas till mitt i allt detta och vara navet i vår familj.

Den del av vår häck som är övervuxen har plötsligt gått i blom. Spireans grenar dignar av blommor så fullkomligt att de böjer sig nästan lodrätt av tyngden. Jag tror inte jag sett en så tjock blomsterprakt på en spirea någonsin - och då har jag ändå spanat in spireor sen jag gick i mellanstadiet tillsammans med Doris... Och då slog mig tanken - eller om det kanske var en Andens ingivelse, att precis just så känner jag mig just nu: Överhopad med välsignelser.

Jag böjer mig i tacksamhet.

Pappan fyller år

Morgonuppvaktning med enbart tråkiga paket: Mjukpaket och en stackars pocketbok. Var är the real stuff, undrade väl samtliga (de hankönade över 5 år iallafall). Mamman tyckte iallafall att pappan blev mycket snygg i den nya kläderna. På eftermiddagen när pappan kom hem hade vi verkligen laddat upp med en superduperSKATTJAKT! På varje ledtråd fanns en present!

Ser ni pappans nöjda min? "Ahh, en stor låda med rasslade innehåll." Real stuff. Det enda som räknas när det gäller presenter till pappan...
... Star Wars lego! Boba Fetts rymdskepp, som beställt. Sen njöt vi av att pappan och barnen (särskilt Ville) fick påbörja jättebygget, medan mamman bakade jättegod pizza till middag. Det hela toppades med prinsesstårta. En grön. Fast när Saga fyller år ska vi ha en "josa". En lyckad firning av en älskad pappa och make!!

Gårdsfest på Apelsinen

I onsdags var det äntligen dags: Gårdsfest på Apelsinen! Vädret var på topp, liksom de tre dagisavdelningarnas barns humör och spring i benen. Vilken tur att vi kunde vara ute så att alla fick yra av sig utan att det var svårt att få plats! På agendan stod uppträdanden av alla barn, picnic, glass och poängpromenad. Eftersom pappan inte kunde komma med följde mormor och morfar med och förgyllde eftermiddagen. Det var så roligt!

Första gången Vilhelm vågat sig på en rejäl ansiktsmålning. Vampyr!



Tack mormor och morfar att ni följde med! Vi älskar er så mycket!

Note to self:

Klipp Ville liiiite oftare. Från klappa-kanin-bäverfrilla till Snygging på en stunds möda. Det är värt det!

Före:

Efter:Förutom att Ville är snöt (snygg+söt) så är han talangfull på charma-damer-området. Killen kan plocka och komponera en bukett som ser florist-bunden ut, han är en mästare på att ge sin mor komplimanger när hon klätt upp sig "Åh mamma vad snygg du är i den blusen!", samt att han osvikligt vet vad jag vill ha i present: "Kanske några nya kläder eller pysselgrejer eller en hallonbuske." Ända sedan jag blev mor till en pojke har jag haft som ambition att fostra en svärmorsdröm. Det här känns bra!

August har...

... till mammans oerhörda glädje gjort stora framsteg inom puréätandet. Nu lassar vi in tre bra portioner icke-bröst/fast föda om dagen och det märks att han fattat grejen att det är det som får honom mätt. Halleluja! Fast vi ammar fortfarande nätterna igenom förstås. Den biten är Lille herrn inte klar med än (och det är nog inte jag heller, i ärlighetens namn. Även om det hade varit skönt med nattsömn).
... haft ögoninfektion. Den har f.ö. gått runt till alla i familjen utom pappan.
... bytt till sittvagn! Det känns ju som längesen nu, men vi har ju faktiskt inte bloggat om det än. Mamman motstod så länge som möjligt, för sittvagnsbebis = stor bebis, och jag vill ju helst inte att den här killen ska bli stor för fort. Men till slut var det ju faktiskt dags, och se så glatt man kan spralla i sin "nya" vagn!
...polat med kompisarna. Eller var det mammorna som polade med Grey's-kväll kanske? Ja, bebbarna fick haka på iallafall såklart. August, Noel och Ilse - de brunögdas gäng!
... käkat sin första glass på altanen. (Nä, han fick inte hela, bara slicka lite lagom. Jag är väl inte helt galen?!). Han fattade galoppen iallafall. Nästa gång det vankades glass blev han helt till sig redan innan mamman fått av pappret på glassen.... korvat till sig och växt mer! Och kommit in i "snörfasen" - snörena på leksakskorgen är det roligaste nuförtiden (eller vilka snören som helst naturligtvis).
... börjat förflytta sig såpass att han inte ligger precis där man la honom. En kväll la jag honom i soffan med en godisskål en bit därifrån och gick sen för att fixa nåt. August var märkvärdigt tyst och nöjd under tiden. Det fick sin förklaring när jag kom tillbaka: Han hade lyckats komma åt godiset och låg och undersökte alla spännande prassliga papper och goa konsistenser. Tur att han hade nappen i mun för så fort jag testade att dra ut den försökte han proppa in en chokladbit. Jag hann stoppa honom! :P
... beskyddat Ilse på altanfilten.
... pratat med pappa i telefon från Norge.