Käraste Felicia!

En av de bästa grejerna med att pappan har börjat jobba i Oslo 3 dar i veckan är att mamman har ordnat en stadig barnvakt till godingarna de kvällar hon behöver vara borta. Hittills har Felicia passat barnen två gånger, och mamman vet inte vem som är mest nöjd med arrangemanget: Felicia, som verkar älska våra sötnosar, mamman, som känner sig så trygg med denna underbara tjej som så villigt ställer upp, eller barnen, som tycker "Lisa" (Sagas namn för henne) är jättejättesnäll. Och undra på det, nån som leker och bryr sig så bra som "Lisa" och som DESSUTOM tar med sig dinosaurier och annat spännande till låns för kvällen.

Här dansas det balett! Ska det dansas balett måste Ville först ta på sig ballerinakjolen, för den snurrar så fint. Saga följer såklart hans exempel. Fast vi hade ingen kjol till Felicia...

Skratta på sig på Liseberg

(Liten fotnot bara: Mamman verkar alldeles ha kommit av sig med bloggandet bara för att hon inte orkat ta tag i semesterrapporteringen. Så nu har hon beslutat att ta lite sommar- och semestergrejer in emellanåt. Det kankse kan friska upp i den alltmer tilltagande hösten?)

På Liseberg kan man verkligen skratta på sig. Åtminstone gör mamman det, t.o.m. i efterhand när hon ser de här bilderna. Det är ju SJUKT kul vad ungarna ser ut!! HAHAHAHAAHAA!!

Bara som jämförelse: Så här ser barnen ut egentligen!

Kompisar

Barnen och även mamman är sååå glada att vi i höst kommit igång med lite playdates med Samuel och Sofia. De har verkligen roligt ihop. Hurra, mer sånt!!

Älskling!

Kattkusiner

En lördag for vi på en jätteskön liten utflykt till Kungsbacka och var med på lite jippon som fanns på Freeportområdet. Där träffade vi Moa, och Saga följde hennes exempel och lät kattmåla sig. Sötnosar (sic!)!

På Ica Maxi fick Saga en gossig apa också. Ville valde en tiger, men den finns inte på bild.

Årets julkort... eh?

Här har vi hela gossiga familjen en avslappnad söndageftermiddag efter kyrkan. Då händer det att barnen leker av hjärtans lust och delar med sig till mamman och pappan av leken. Och då får mamman ibland små infall att hon ska föreviga och knör ihop hela gänget i soffan och sätter kameran på självutlösaren. Varje gång tänker mamman "detta borde jag göra lite oftare - inte klokt vad trevligt det är med foton där alla är med!". Vi får väl se om detta händer igen före december. Annars: Håll till godo...

God jul önskar familjen H!

Dagis och Afrika

I måndags var vi på Haren för första gången för ett inskolningssamtal. Ville ska gå där som "15-timmars-gratis-barn" måndag till fredag, 8.30-11.30. Det ser han fram emot, särskilt som Lovis och Julius åxå börjat på Haren - och Maja går på Igelkotten bredvid! Mamman tror nog att detta blir bra för Ville, men ser inte så mycket fram emot så tidiga mornar. Det är på förmiddagarna mamman brukar tillåtas att vila av barnen. Men men, det ska nog lösa sig så småningom till det bästa.

När vi satte oss i bilen den där första morgonen frågar Ville:

- Ligger dagis så långt bort som Afrika?
- Nej, så långt är det inte till dagis! (å tur är väl det)
- Är det som till Liseberg ochUniverseum då?

Hehe, vilken underbar uppfattning om geografi alltså!